Så fungerar klassisk bingo
Klassisk bingo spelas vanligtvis i en enda spelomgång där personen som först fått en rad har fått bingo.
En bingobricka i klassisk bingo består vanligtvis av 5 rader och 5 kolumner (ett 5 x 5 rutnät) och siffrorna varierar mellan 1 upp till 75.
Det finns även variantbingo där man spelet inte går lika fort, utan man fortsätter med 2, 3, 4 och slutligen 5 rader (hela bingobrickan) är fylld.
Nedan går vi igenom hur spelet fungerar, vinstchanserna i klassisk bingo samt hur denna bingovariant uppstod och växte fram – med fokus på bingo i Sverige.
Spelregler i klassisk bingo
I klassisk bingo får varje spelare en eller flera bingobrickor med slumpmässiga nummer. Numren är förtryckta på brickan och fördelade i kolumner under bokstäverna B–I–N–G–O.
Varje kolumn täcker ett visst nummerspann (t.ex. under “B” finns tal 1–15, under “I” 16–30 osv., upp till 75). Spelets arrangör eller en bingoledare drar sedan slumpmässiga nummer ett i taget, antingen med hjälp av en tombola-maskin eller elektronisk slumpgenerator.
När ett utropat nummer finns på spelarens bricka markeras det – traditionellt med en bingomarkör eller penna (där man ”duttar”). Målet är att få en komplett rad med markerade nummer.
Så går spelomgången till
Klassisk bingo spelas i en enda omgång per bricka – det vill säga, alla börjar med tomma brickor (omedelbart efter att spelet startar anses mittenrutan fylld om den är fri) och nummer dras tills någon får bingo.
Spelet går ofta ganska fort eftersom man avslutar omgången så snart första bingoraden är fylld. Normalt behöver inte alla nummer dras, ofta har någon vunnit långt innan alla 75 bollar hunnit ropas ut.
När en vinnare utropats och vinsten kontrollerats börjar man vanligtvis en ny omgång från början med en ny bricka eller nästa spel. Traditionellt förekommer bingo i t.ex. bingohallar eller föreningslokaler där man spelar många rundor på rad under en kväll, med nya brickor och nya vinnare i varje runda.
Bingo och vinstmönster
I vanlig (klassisk) bingo innebär vinstmönstret oftast en full rad med fem markerade nummer.
Det kan som nämnts vara en rad vågrätt över brickan, en lodrät kolumn eller en av de två diagonalerna från hörn till hörn. Så snart någon spelare har en sådan rad ropar denne “Bingo!” och omgången avbryts för vinstkontroll (om man är i en fysisk bingolokal).
I de flesta bingospel ger endast en rad bingo (och därmed vinst) i varje spelomgång, och det vanligaste är att vågräta eller lodräta rader gäller för vinst.
Diagonala rader räknas också ofta, men exakt vilka mönster som ger vinst kan variera lite mellan olika bingospel eller arrangörer. Till exempel kan vissa varianter även ge vinst för mönster som fyra hörn (de fyra siffrorna i hörnrutorna) eller två rader samtidigt, men dessa är mindre vanliga i klassisk bingo.
Variantbingo vs. klassisk bingo
En vanlig alternativ spelform i Sverige är variantbingo, som skiljer sig från klassisk bingo genom att spelet fortsätter efter första bingon.
I variantbingo spelar man vidare på samma brickor för att få två rader, tre rader, fyra rader och slutligen full bricka (alla fem rader) i samma spelomgång. Det innebär att efter att första enradsvinsten är tagen, drar man fler nummer tills någon får två rader, och så vidare tills någon täckt hela bricka.
Variantbingo tar alltså längre tid per omgång och delar ut flera vinster på vägen (större pris för full bricka i slutet). Klassisk bingo fokuserar oftast bara på första raden, vilket gör spelet snabbare och enklare per omgång. Många bingospel online eller på TV (t.ex. BingoLotto) använder en form av variantbingo där man delar ut vinster för flera steg av fyllda rader.
För nya spelare kan klassisk bingo vara lättare att börja med, då man bara behöver hålla reda på ett vinstmoment (en rad) åt gången, medan variantbingo kräver att man fortsätter spela längre och markerar fler nummer efter första vinsten
Vinstchanser i klassisk bingo
Bingo är i grunden ett turspel, vilket innebär att alla spelare har lika stor sannolikhet att vinna om de spelar med lika många brickor.
Chans att vinna
I en enskild bingoomgång är sannolikheten att just du får bingo först helt enkelt proportionell mot hur många brickor du har av totala antalet brickor i spel.
Till exempel, om det är 50 brickor i spel totalt (50 spelare med en bricka var, eller färre spelare med flera brickor som sammanlagt blir 50), så är chansen att en viss specifik bricka vinner 1 på 50 (d.v.s. 2 % chans).
Har du själv flera brickor ökar förstås din vinstchans – om du t.ex. spelar med 5 brickor av 50 totala, har du 5/50 = 10 % sannolikhet att vinna den omgången. I praktiken spelar många erfarna bingospelare med flera brickor samtidigt för att öka sina odds, men nybörjare bör börja med färre brickor för att hinna med att markera alla utropade nummer (detta behöver man inte tänka på när man spelar bingo online – här markeras det automatiskt).
Antal spelare och konkurrens
Dina vinstodds beror också på hur många andra som deltar. Ju färre spelare/brickor det är med i spelet, desto större blir chansen att just din bricka blir först med bingo.
Om du till exempel spelar ensam (endast din bricka spelas) så kommer du förr eller senare garanterat att få bingo – då är din vinstchans 100 % eftersom det inte finns någon konkurrens.
Om ni är två spelare med en bricka var, är chansen för din del cirka 50 % (1 på 2) att just du ropar bingo först. I stora bingohallar eller online-spel med hundratals deltagare blir däremot varje enskild brickas vinstchans väldigt liten (t.ex. ~1 % om 100 brickor spelas, ~0,5 % om 200 brickor spelas, etc.).
Det är alltså statistiskt lättare att vinna om man spelar i en mindre grupp eller i en bingo med färre brickor i omlopp.
Utropade nummer och speltempo
En annan aspekt av vinstchansen är hur snabbt någon får bingo i varje omgång. Det hänger samman med antalet deltagande brickor. Med många brickor i spel är det mer troligt att någon kommer att få en full rad tidigt.
I en typisk bingoomgång med säg 100 spelare brukar någon få bingo efter ungefär 15–20 dragna nummer, enligt statistik och praktisk erfarenhet. Med färre brickor i spel kan det krävas fler dragningar innan en rad täcks – t.ex. kanske 30–40 nummer om bara ett fåtal spelare deltar.
Detta betyder att spel med många deltagare går fortare (fler bingon ropas relativt snabbt), medan spel med få deltagare kan dra ut mer på tiden innan någon vinner. För den enskilda spelarens vinstchans spelar detta egentligen ingen roll – den är som nämnts beroende av andelen brickor – men det påverkar hur länge man får spela på sin bricka innan omgången är slut.
Matematisk sannolikhet (för nyfikna)
Att räkna ut exakt sannolikhet för bingo kan bli väldigt matematiskt komplext, men några roliga fakta kan nämnas för intresserade spelare:
- Det finns astronomiskt många möjliga bingobrickor. För 75-bollars bingo (5×5-brickor) beräknas antalet unika kombinationer av nummer vara över 5,52×10^26 – det vill säga ungefär 552 septiljoner (!) olika brickor. I praktiken är varje bricka du spelar på unik. Detta enorma antal kombinationer gör det omöjligt att “lära sig” några vinnande brickor – alla nummerkombinationer har likvärdig chans.
- Sannolikheten att en specifik rad blir fylld precis efter ett visst antal dragningar kan beräknas, men generellt ökar chansen för bingo ju fler nummer som ropas. Om man är ensam med en bricka är chansen ganska liten att få bingo på de allra första 5–10 numren (man skulle behöva precis rätt nummer för en rad), men om tillräckligt många nummer dras så kommer till slut en rad vara komplett. Med flera spelare ökar chansen att någon får bingo tidigt – därför ser man ofta bingon gå snabbare i fulla hallar.
- För att ge en uppfattning om hastigheten: Om endast en bricka spelas (t.ex. om du ensam spelar mot dig själv), kommer det i genomsnitt krävas runt 41 dragna nummer innan du får en rad bingo (det kan variera slumpmässigt från fall till fall). Med 10 brickor i spel sjunker det genomsnittliga antalet drag till runt 26 innan någon får bingo; med 50 brickor ~18 drag, och med 100 brickor kanske kring 16 drag i snitt (baserat på simuleringar och sannolikhetsberäkning). Det illustrerar att ju fler brickor som “tävlar”, desto tidigare brukar spelet få en vinnare.
Sammanfattningsvis är vinstchanserna i klassisk bingo lika för alla brickor och styrs av slumpen. Du kan öka din egen sannolikhet marginellt genom att spela fler brickor eller välja spel med färre totala deltagare, men bingo innehåller ingen strategi som påverkar vilka nummer som dras.
Det viktigaste är att vara uppmärksam och markera sina nummer rätt – missar man ett utropat nummer på sin bricka kan det leda till att man går miste om en bingo. Erfarenhet kan hjälpa spelare att hantera flera brickor samtidigt och undvika misstag, men tur är alltid den avgörande faktorn för vem som vinner varje omgång.
Klassisk bingo – från Italien till folkhemmet i Sverige
Spelets rötter kan spåras till 1530-talets Italien, där man spelade ett lotterispel kallat “Il Giuoco del Lotto d’Italia”. Det italienska lottospelet påminde på vissa sätt om bingo – man drog nummer och spelarna hade brickor – men det skiljde sig också på många vis från dagens bingo. Lotto blev väldigt populärt i Italien och finns faktiskt fortfarande kvar än idag i liknande former på vissa håll.
I Frankrike spelades under 1700-talet ett liknande spel kallat “Le Lotto”, ofta av aristokratin. Under 1800-talet förekom varianter av lotto/bingo-liknande spel även i Tyskland (bland annat som utbildningsspel för barn, där man använde spelbrädor med siffror eller bilder). Dessa tidiga versioner var dock inte exakt den bingo vi känner idag, utan snarare föregångare med delvis andra regler.
Den moderna bingons födelse
Den moderna bingons födelse brukar tillskrivas USA på 1920-talet. Där förekom ett populärt resande tivolispel vid namn “Beano”. Spelet gick ut på att spelarna hade brickor med siffror och man drog numrerade träbrickor ur en låda – om ett nummer fanns på brickan markerades det med en böna (därav namnet “Beano”).
Om en spelare fick en hel rad ropade man “Beano!” som vinstsignal. En kväll 1929 sägs leksaksförsäljaren Edwin S. Lowe ha observerat detta spel på en karneval i Georgia. Enligt den berömda historien tog Lowe med sig spelet hem till New York och introducerade det för sina vänner. Under ett av deras spelrundor råkade en av deltagarna, i sin iver när hon vann, ropa “Bingo!” istället för “Beano”.
Ordet fastnade – Lowe insåg att “bingo” lät bra som spelnamn, och från slutet av 1920-talet började spelet kallas just Bingo.
Klassisk bingo i Sverige
Bingo introducerades i Sverige hösten 1961 av idrottsföreningen Gunnarstorps IF i Skåne. Initiativet togs för att skaffa intäkter till föreningskassan, inspirerat av bingo som redan hade blivit populärt i grannlandet Danmark vid den tiden.
De allra första bingobrickorna som användes i Sverige lär ha importerats via färjan mellan Köpenhamn och Malmö, och den första bingoutroparen på svensk mark hette Bertil Hansson (med Carl-Ove Henningsson som bisittare).
Spelet togs emot med enorm entusiasm – premiärkvällen 9 september 1961 blev en stor succé. Därmed föddes en ny folkrörelse. Bingon spred sig som en löpeld över Sverige; redan i slutet av 1960-talet spelades det bingo på omkring 500 platser runt om i landet.
Föreningar och eldsjälar insåg att bingo var ett utmärkt sätt att samla in pengar och samtidigt skapa sociala mötesplatser.
I början av 1990-talet fick bingo i Sverige ett nytt uppsving tack vare introduktionen av kontantvinster (pengavinster) som tilläts från och med runt 1990.
Folkrörelse genom Bingolotto
Samtidigt föddes TV-fenomenet BingoLotto. Konceptet kom från Danmark (där man sänt bingo på TV först) och testades lokalt i Göteborg på TV4 år 1989.
Programmet gick ut på att TV-tittare köpte bingolotter och spelade bingo hemma i TV-soffan, kombinerat med underhållning och lotterier. Den första programledaren för BingoLotto var Helene Engstrand (med Leif “Loket” Olsson som bisittare i pilotomgångarna), men snart tog “Loket” över och blev bingo-Sveriges mest kända profil.
BingoLotto blev extremt populärt i Sverige under 1990-talets första hälft – det sålde miljontals lotter varje vecka och drog storpublik varje lördag. Detta ledde till att bingo som företeelse fick högre status och nådde nya grupper. Samtidigt innebar BingoLottos framgång att många spelare stannade hemma och spelade via TV istället för att gå till bingohallar.
Faktum är att bingohallarnas besöksantal sjönk en del under 90-talet på grund av BingoLotto-febern. Trots det fortsatte lokala bingoverksamheter generera viktiga intäkter.
Klassisk bingo online
När internet slog igenom började bingo även flytta ut på nätet. Redan i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet dök de första onlinespelen upp – ett tidigt exempel var “Bingo Zone”, en gratissajt för bingo på internet.
Onlinebingo gjorde det möjligt för folk att spela bingo hemifrån när som helst, i snabbare format och med chattgemenskap. Detta bidrog till att intresset för bingo hölls uppe även när traditionella hallar minskade i antal.
I Sverige spelar idag många bingo online via olika spelsajter som Unibet, Maria och PAF, och det erbjuds varianter med teman, mönster och jackpots utöver den klassiska bingoformen.
Bingo är fortfarande ett omtyckt nöjesspel i Sverige, även om det inte är fullt lika dominerande som under BingoLottos glansdagar. Det uppskattas att över 500 000 svenskar spelar bingo regelbundet. Majoriteten numera via internet, men även i fysiska hallar, bilbingo-arrangemang och föreningar.
